Millenniemålen
År 2000 bestämde man om 8 stycken mål på FN:s Millennietoppmöte. 189 länders ledare var samlade och gick gemensamt samman för en plan, Millenniedeklarationen. Som bl.a går ut på att halvera världens fattigdom, kämpa mot hunger och mot de dåliga levnadsvillkoren som finns på många håll i världen. Målen är satta till år 2015 och resurserna att klara dem finns.
Målen är:
1.Utrota extrem fattigdom och hunger.
2.Grundskoleutbildning för alla barn.
3.Främja jämställdhet och öka kvinnors makt.
4.Minska barnadödligheten.
5.Förbättra mödrahälsan.
6.Stoppa spridningen av HIV/AIDS och andra sjukdomar.
7.Säkra en hållbar utveckling.
8.Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling.
Millenniemål nr 4:
Att minska barnadödligheten med 2/3 tills år 2015. Ska man se det i procent är det samma som en minskning med genomsnitt 4,3 % per år
Idag är det genomsnitt i världen 50 barn/1000 födda som dör innan dem fyllt 1 år. Den genomsnittliga inkomsten per person och år ligger på runt 10 000 amerikanska dollar baserat på köpkraften i vart land. Jämför man detta med Sverige så blir siffrorna 3/1000 barn och vi har en genomsnittsinkomst på 33 000 amerikanska dollar.
Inkomsten och barnadödligheten går lite hand i hand, men inte helt. Även andra faktorer spelar in så som sociala förhållanden och utbildningsmöjligheter. Barn till grundskoleutbildade mammor har dubbel så stor chans att överleva. Man kan se två olika länder med samma inkomst ha stor skillnad i barnadödlighet, ex Angola och Sri Lanka där Angola har 154/1000 barn som dör och Sri Lanka 11/1000.
Om man ser till världsområden ser det ut så här idag:
Afrika i topp med högst barnadödlighet och lägst inkomst.
Södra Asien har lite lägre barnadödlighet och tjänar lite mer pengar
Arabländerna, Östra Asien, Latinamerika och Kina.
Östeuropa
Västeuropa, USA och Japan med lägst barnadödlighet och högst inkomst.
Man kan göra en jämförelse med Sverige och hur siffrorna i världen ser ut idag :
I början på 1800-talet var Sveriges siffror som Liberias är idag, alltså hög barnadödlighet och en låg inkomst. Det som många barn dog av var smittkoppor som man tog fram ett vaccin mot och detta fick ner barnadödligheten något, idag finns t ex aids.
Vid mitten av 1800-talet hade våra siffror minskat till samma som Angola har idag. Ekonomin gick upp och ner, det var svält på vissa håll och siffrorna var ganska jämna genom hela 1800-talet.
Vid sekelskiftet låg Sverige ungefär som Moçambique gör idag vilket var en liten förbättring och ca 1930 har Sverige samma siffra som Senegal har idag. Den resa som Sverige gjorde på lite drygt 120 år ryms idag i Afrika vilket betyder att det är stor skillnad på hur långt olika delar av Afrika har kommit.
Under 1900-talet ligger vi på siffror som idag hittas hos bl.a Kina,Brasilien och Egypten. Dessa ligger lite mitt mellan, här tjänas lite mer pengar och lite färre barn död . Här införde vi först sexualundervisning och spred information om sexuellt överförbara sjukdomar, vi införde lite senare på 1900-talet mödravårdscentraler och barnavårdscentraler som bl.a vaccinerade alla nyfödda barn. Idag på 2000-talet ligger vi på samma nivå som bl.a Singapore, Japan och Israel. Vi tjänar mycket mer än de flesta i världen gör och vi har väsentligt mycket lägre barnadödlighet än resten av världen.
Om man tittar på områdesindelningen ovan skulle man kunna säga att de flesta länder i Afrika, speciellt söder om Sahara, har det som vi hade det på 1800-talet. Asien, Arabländerna och Latinamerika tillsammans med Östeuropa har det som vi hade det under 1900-talet. Bara ett fåtal länder som USA, japan och Västeuropa har kommit med in till 2000-talet där den främsta faktorn att få ner barnadödligheten har varit neonatalvården.
Stora skillnader finns inom länder med. Exempelvis Kina har en stor skillnad på hur hög barnadödligheten är inom landet. Shanghai som provins har en mycket låg siffra och skulle klassas som en 2000-tals provins medan vissa fattiga landsbygdsprovinser har siffror som går att jämföra med 1800-talets Sverige. De största antalet länder ligger idag på 1900-tals nivå, ca 3 miljarder människor medan ca 1 miljard har kommit in i 2000-talet.
Vad ska man då göra åt detta?
Kunskap är det främsta. Utbilda människor, framför allt då kvinnor. Man vet att barn till utbildade kvinnor har större chans att leva. Börja vaccinera barn i utsatta områden, vi har idag vaccin mot det mest vanliga sjukdomarna som t.ex mässling. Vi har även medicin mot diarré, lunginflammation och malaria, det handlar bara om att få dessa tillgängliga där dem behövs. Myggnät är ett bra sätt att förhindra spridning av malaria som samtidigt är relativt billigt, kan man även få länderna att satsa pengar på förebyggande insatser som detta vinner man på det. Skulle man t ex dela ut myggnät till alla som behöver det skulle detta rädda nästan 1 miljon barn vart år,skulle man införa en modell av mödra/barnavård skulle detta kunna rädda nästan 2 miljoner barn vart år.
Hur ser det ut idag?
Många länder är på god väg, dem har minskat sin barnadödlighet och kommer antagligen nå utsatt mål, andra länder ligger fortfarande kvar på nästan samma läge som dom gjorde för snart 20 år sedan. Dessa är oftast dem med minst inkomst och det är här man ska satsa mest resurser.
Att se kvinnor som en resurs
Världens allra fattigaste finns idag till stor del i området söder om Sahara. Här finns den högsta siffran av barnadödlighet, här hittar vi länderna med lägst inkomst och med flest antal HIV smittade. Det är också här man ser den minsta delen av förändring till det bättre.
Kvinnor är idag en väldigt utsatt grupp när det kommer till fattigdom, dem utgör ca 70%. Oftast är dom hårt bundna till sina män, både genom äktenskap och ekonomiskt. Hade jämställdheten mellan män och kvinnor ökar hade man kunnat minska fattigdomen.
Många biståndsorganisationer jobbar idag med att ge kvinnor kunskap, kan man sprida kunskap och få en mer rättvis fördelning i samhället så kan man minska fattigdomen. Kvinnor som kan äga mark kan också odla den och då få en inkomst och på så vis kan även handeln komma igång. Många av dessa områden har varit och är krigsdrabbade vilket resulterar i många ensamstående kvinnor utan försörjning. Arvsrätten är sällan något som respekteras så mark går inte i arv alla gånger.
Kan kvinnor också få kunskap om hur man tar hand om HIV sjuka, gravida och spädbarn kan man få ner bl.a barnadödligheten och förhindra att mammor dör ifrån sina barn. Idag finns en stor mängd föräldralösa barn i Afrika. Man kan också förhindra en spridning av HIV genom att berätta om sjukdomen. Idag bär kvinnorna den största bördan när det gäller HIV. Dem blir smittade av sina män som lämnar dem när det kommer fram att dem blivit smittade och mannen går ut och smittar flera.
Källor:
Millenniemålen online:
http://www.millenniemalen.nu
Gapminder :
Hans Rosling, Professor Internationell hälsa, Karolinska institutet
http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-11-reducing-child-mortality/
http://www.gapminder.org/videos/svenska-lakaresallskapets-200-arsresa/
Kvinnor:
http://www.utangranser.se/
