Jag älskar dig...???

Jag minns inte exakt med vem, kan vara med Anna eller med Monika, men när vi var yngre så satt vi en gång och skrev upp på vilka språk vi kunde säga jag älskar dig. Det blev några stycken. För mig har dom orden aldrig varit mer än just ord, vissa lägger enorm vikt i dom, jag lägger ingen. Visst låter det tragiskt..^^
Men för mig är det bara ord. Kärleken sitter i dina handlingar och inte i dina ord. Man kan säga orden men inte mena dom. Förlåt, jag älskar dig.. sen vadå? Inget..
Just det jag menar.. spara orden och gör något istället.
Jag säger nästan aldrig att jag älskar någon.. Jag skulle kunna gå fram till vem som helst, främling på stan och säga..väldigt lidelsefullt.. Jag älskar dig. men vad hade det gjort.. Främlingen hade inte trott mig ändå..
Och jag tror inte heller på det när jag hör det.. Du älskar mig..