Ibland blir jag så trött på mig själv. Haha
har man inte dilemman så skaffar man sig det..eller hur?
Saker jag glömt blev jag påmind om, saker jag velat har jag nu en ovilja till. Saker jag inte trodde jag ville, vill jag nu mer än någonsin.
Saker förändras ständigt, men vissa saker blir ändå lite detsamma.
Jag blir både glad, skadeglad, och ledsen. Över samma sak.
Lyssnar på samma låt, om och om igen. Den är så underbar.
Till dig
Helt underbar...
Jag är söndrig och glad samtidigt. Så konstig känsla. Det är just den där känslan som jag älskar dock. Att få vara sönder och hel samtidigt. Så få som kan ge mig den. *kärlek*
Nu ska jag gå och sova, way past my (braintime) bedtime.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar